Vem och vad driver teknologin framåt?

Det blev ett glatt tillägg till mitt schema igår. Under eftermiddagen fick jag ett meddelande från en av de tyska utbytesstudenterna, som jag pluggade några kurser med under mitt sista år, som var på universitetet för att presentera sitt examensarbete. Jag gick såklart dit för att visa mitt stöd och få träffa honom för sista gången, på vad jag tror, vääldigt länge. Även om vi inte umgåtts så flitigt så har han varit ett bra bollplank och en härlig vän. Vi lovade att höra av oss om vi befann oss i Tyskland respektive Sverige så vi kan ses igen. Tiden lär utvisa om det blir så eller inte.
Det lite roliga som hände under framläggningen var att det kom upp en diskussion om teknologiutveckling och vad som styr den egentligen. Det här är ett ämne som tas upp under den kurs jag läser just nu, Methodology of Science and Technology (MoST), som just handlar om skillnaden mellan vetenskap och teknologi. Det är inte varje dag man får användning av de kurser man läser på doktorandnivå heller kan jag säga så det var kul att kunna bidra till diskussionen med kunskap jag faktiskt fått med mig från kursen.
I MoST har jag lärt mig att teknologi är egentligen bara själva aktiviteten man gör när man tar fram olika tekniker och metoder. Vi har även bland annat diskuterat att när det handlar om vad som driver teknologin framåt så finns det olika synsätt som, väldigt förenklat, delvis handlar om interna och externa mål och normer. Till att börja med finns grundantagandet att teknologins syfte är att lösa problem som uppkommer hos olika användare i samhället. Denna syn innebär att lösningar är objektiva och att det finns en "vedertagen lösning" som är bäst lämpad för att lösa varje problem. Problemen formuleras som generella problem t ex "jag vill kunna transportera mig snabbare" där den teknologiska lösningen kan vara att skaffa en häst, göra en bil, motorcykel, flygande matta, svävare eller någon annan lämplig lösning på problemet som anses bäst av experterna (jag kallar de som jobbar med teknologin och kan den för experterna). De aspekter som ses som interna handlar om att det är teknologin själv och experterna som jobbar med den är de som driver utvecklingen framåt. Det innebär att problemen som man önskar lösa löses bäst genom att experterna tar fram de bästa lösningarna som samhället sedan får acceptera. Det görs även enligt de interna normer som gäller för dessa teknologiska experter utan hänsyn till användarnas normer. Det här synsättet handlar alltså mer om att experterna vet vad som är bäst och hur problem ska lösas.
När det stället handlar om externa mål och normer så utgår man ifrån användaren. Om målet är externt så handlar det helt enkelt om att användaren själv har ett problem och en lösning på problemet som experterna ska lösa åt användarna. Här är målet alltså att serva samhället med de tekniker och metoder som samhället vill ha. Normerna som man följer är också användarnas så här är fokus inte alltid att det ska vara bästa tänkbara teknik utan det är upp till användaren om det är viktigare med t ex utseende, pris eller användarvänlighet. Ur detta synsätt är det inte fel att utveckla flera olika metoder för att lösa samma problem utan det viktiga är att det passar med användarens värderingar. 
Den vanligaste typen är den Traditionella modellen där målet och lösningarna är externa och styrs av experterna och teknologin medan samhället styr normerna som lösningarna ska passa in på. Det här är ju inte speciellt svårt att förstå sig på eftersom vi själva vet att kunderna/användarna till stor del styr delar av marknaden och att experterna måste rätta sig efter användarnas värderingar för att sälja sin produkt. Det finns ju dock ett litet problem med detta och det är ju att även om användarnas normer står i centrum så blir vi ju även påverkade av de produkter och tjänster som experterna säger att vi ska ha/behöver. För även om det finns andra lösningar som kanske skulle passa användarna bättre så har experterna gjort ett val om utformningen på en produkt som användarna sedan bara får acceptera. Vi som användare får ju oftast inte flera helt olika prylar som löser samma problem där vi sedan får välja vilken som passar oss bäst. 
Håller du med? Vilken produkt, tjänst eller teknik skulle du säga att du inte visste att du ville ha? Vilka problem har teknologin löst som du inte tror kommer från användarnas problem?
Det här är sådant som man kanske inte funderar på så mycket i sin vardag men jag tycker ändå att det är ganska intressant att fundera kring vem och vad som styr egentligen. Hoppas ni gillade att få ett lite mer vetenskapligt inlägg! Om det väcker tankar eller funderingar hos dig eller om du vill lägga till något så kommentera gärna.
Fördjupningsliteratur & referens: Ingemar Nordin: Using Knowledge – on the rationality of science, technology and medicine, pdf-file, Linköping University, Linköping
/\/\
Doktorand - Doktorandkurs - Universitetet