Ted talk: Det stöd studenter behöver för att ta sig igenom motgångar

Det finns många exempel på att man inte längre behöver komma från en traditionell akademikerbakgrund för att plugga på universitetet. Idag blandas studenter från olika bakgrund och samhällsklasser inom högre utbildning. Trots det är det få lärare som uppmärksammar denna nya grupp av studenter och faktumet att deras behov kan skilja sig från andra gruppers. Förutsättningarna skulle kunna tyda på att dessa studenter skulle vara mindre studiemotiverade och sakna akademisk mognad. Grunderna till dessa åsikter är obefogade och det finns till och med forskare som hävdar att det kan vara en fördel att komma "nerifrån och jobba sig upp". 
  
Anindya Kundu är forskare inom sociologi på NYU. I sitt Ted Talk, The boost students need to overcome obstacles fritt översatt tillDen hjälp studenter behöver för att ta sig igenom motgångar, berättar han om studenter som trots sina svårigheter tagit sig igenom universitetsstudier. (Klippet är 07:05 kort så se det gärna i sin helhet nedan)
 
Orsaken eller snarare möjliggöraren är:
  • Grit - uthållighet och passion för långsiktiga mål 
  • Agency - förmågan att överkomma motgångar och ta sig fram utifrån egna förutsättningar
Skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas är att försöka, hålla i och vilja. Är man en talker eller en doer? Alla har möjligheten men inte alla tar den när den ges. Personer med hög agency jobbar hårt och beslutsamt för att ta sig fram i livet oavsett vad som ställer sig i vägen. Personer som möter motgångar men fortsätter att kämpa och beslutar sig för att lyckas har större chanser att i slutändan uppnå sina mål. Det visar Kundus studenter bra exempel på.
 
Kundu lägger till ytterligare en framgångsfaktor:
  • Stöd - sociala skyddsnät som kan lyfta upp och stötta vid behov
 "I know that feeling of being an outsider in your own community" - Anindya Kundu
 
Av egen erfarenhet påpekar Kundu att det inte alltid är enkelt att fortsätta när man stöter på motgångar. För att orka fortsätta underlättar det att ha personer i ens närhet som kan ge en liten puff för att hålla personen på banan. Personer från brokiga bakgrunder har inte alltid detta stöd hemifrån som många av oss tar för givet. Han ser det därför som sin roll att stötta och följa dessa studenter även efter att de slutat hos honom. Det är få lärare som är så dedikerade mot sina studenter att de skulle göra något sådant.
 
Känslan av igenkännade och samhörighet är en stark drivkraft bakom att vilja stötta andra som är i samma sits som man själv varit. Att få ge tillbaka. Dessutom tror jag att det är lättare att komma nära personer som är lika en själv. Många av mina närmsta vänner har också kämpat hårt för att nå sina mål vilket givit oss ett speciellt band. Vi har stöttat varandra genom alla möjliga svåra tider. Något i alla fall jag är väldigt tacksam för. För jag kan inte sticka under stolen med att jag haft det svårt under mina ingenjörsstudier. Vänner och familj var det en otrolig tillgång som hejarklack. Med outtömlig energi fick jag ständigt höra "Du tar den nästa gång" när jag kuggat en tenta eller pratade om att söka jobb och hoppa av.
 
Jag tror verkligen på tanken om att stötta personer i sin närhet. Alla behöver stöd ibland och lärare har en speciell roll här med möjlighet att se och stötta lite extra under studietiden. Jag tror många fler, framförallt tjejer, skulle kunna ta sig igenom sina studier om man bara fick en push i rätt riktning och någon som verkligen tror på att man kan lyckas. Under min studietid har jag verkligen stärkt min Agency och nu kan jag ge tillbaka i min roll som lärare.
 
Med risk för att avsluta klyschigt vill jag ändå säga att jag tror på Circle of support!
 
 
 
/\/\
Lärande - Lärare - Student - TED talk

Titeln "Årets mest kryptisk alster" går till..

Ehh va? Vad betyder det här begreppet? Finns inte det här ordet på svenska? Men i texten innan skrev författaren ju..? Vad var det egentligen för rubrik? Besvarades frågan i början? Är forskningsmetoden diskussion vid fikabordet verkligen okej? Går den här meningen att förstå utan att ha 300 hp i Avancerad engelska för speciellt språkbegåvade? Är det här något som personen själv diktat ihop eller finns det någon substans bakom?
 
Känner du igen dig? 
 
De flesta som pluggat eller läst mycket känner nog igen sig i tankarna ovan. I min vardag ingår det att läsa mycket. Trots det blir jag lika förvånad varje gång en artikel dyker upp som trots att den är på engelska lika bra skulle kunna vara på latin. Ibland föreställer jag mig att det finns en outtalad tävling bland de mer seniora forskarna om vem som skriver den mest kryptiska texten.
 
Genom en helt ovetenskaplig analys av några av de konstigaste artiklarna jag läst har jag här sammanställt ett potentiellt tillvägagångssätt av tidigare deltagare i tävlingen.
  1. Ha ett väl avgränsat syfte men besvara det inte
    Läsaren kommer att få läsa flera gånger för att sedan konstatera att denne inte bara missat svaret, det finns inte. Det kan leda till debatter om vad artikeln egentligen handlar om vilket ger mer publicitet. All publicitet är bra publicitet.
  2. Använd felaktig grammatik
    Skriv texten på hemspråket. Stoppa sedan in den i google translate och konvertera till engelska. Ändra de mest uppenbara felen, ingen vill ju inte framstå som totalt språkobegåvad. De konstigaste skrivningarna som kan misstas för någon med avancerade engelskkunskaper sparas.
  3. Hitta svåra ord
    Hitta alla "simpla" uttryck i texten och använd words synonymfunktion för att hitta svårare och mer formella ord. Kommer texten "detta ord kan uppfattas som byråkratiskt och främmande" så spara. Finns inga där kolla på synonymordlistor. Ta gärna de som inte riktigt passar in, så läsaren måste googla sig fram till eventuell översättningen. Funkar inte det. Hitta på egna ord. Att mynta egna uttryck lämnar avtryck.
  4. Se till att INGEN förstår innehållet
    Låt någon mindre läs- och språkbegåvad läsa texten. Ändra det som denne förstår till något mer vagt. Är läsarna intelligenta nog kommer de att förstå ändå. Dessutom får man säkert fler ryggdunkar av kollegorna som tycker att det var ett strålande men "lättläst" verk.
  5. Referera sparsamt och gärna till dig själv
    För att styrka det som skrivs hänvisas läsaren till författarens bästa alster. Höga citeringar måste ju betyda att det är en bra artikel att ha som referens?
Vad tror ni, skulle jag ha en chans om jag deltog med denna metod?
Om du gillade inlägget tryck gärna på hjärtat nedan eller kommentera så jag vet vilka inlägg ni gillar mest ♥
/\/\
Artikel - Doktorand - Läsa

Från luddigt utkast till komplett abstract

Om det är någon av mina fördomar jag hade om forskning som slagit in så är det definitivt hur svårt det är att skriva artiklar. På söndag är det deadline för abstracts till en konferens som jag hoppas få presentera på. För er som inte har så bra koll på dessa termer är ett abstract en sammanfattning av en artikel. Inför att man ska åka på konferens skickar man in ett abstract som måste bli godkänt av en kommitté (jury ish) för att man ska få åka och presentera. Ofta är deadlinen för abstractet långt innan själva konferensen och även artikeln ska vara inskickad. Artikeln är därför sällan skriven när det är dags för abstract och ibland är inte ens datainsamlingen eller analysen klar. Skrivningen blir därför inte helt enkel om det inte är helt klart vad som kommer komma fram under studiens gång.
 
I den situationen har jag suttit nu.

Redan förra veckan påbörjade jag abstractet men körde fast lite eftersom jag inte fick syftet helt klart i mitt huvud. Visst hade vi planeringsmöte förra veckan och det låter självklart när man handledare beskriver idén. När man sedan sitter där själv blir ovanan att skriva väldigt påtaglig. Det är svårt att få ner tankarna strukturerat på papper vilket jag aldrig upplevde medan jag pluggade. Även den teoretiska delen gör mig osäker för artikeln är en blandning av implementerings- och förbättringsforskning, två områden jag än så länge inte behärskar. Trots att jag nu jobbat ett år känns det som att jag började igår. Ibland undrar jag vad jag gjort under dessa 10 månader jag jobbat. Varje gång jag gör någon forskningsaktivitet känns det fortfarande som att jag tagit mig vatten över huvudet. Självkritisk är bara förnamnet under dessa stunder och jag undrar: Hur kom jag in här? Hur lång tid tar det innan de inser att jag faktiskt inte kan någonting och kastar ut mig? Det är läskigt men gör också att det är ännu roligare att utmana sig själv till att anstränga sig mer.
 
Den här gången blev jag dock besegrad. 
 
Efter att ha suttit nästan en dag och försökt skriva ihop de fem rubrikerna á cirka 500 ord stannade jag efter tre. Rubriker alltså, inte ord. Det är svårt att få ner en bra diskussion som blir tydlig för andra om man själv är osäker på vad det ska bli av artikeln. Tur (!) att man som doktorand har en handledare som stöttar en under dessa tuffa uppgifter. Efter att ha suttit tillsammans ett par timmar under eftermiddagen och diskuterat och formulerat om fanns mina ord där, i ny tappning men som ett komplett abstract. Det är svårt att inte bli imponerad över hur seniora forskare kan formulera sig så precist när det är lite luddigt för en själv. Jag är så tacksam över att slippa vara ensam i detta.
 
Imorgon ska jag korrläsa och ta den ett varv till med min handledare. På söndag är det deadline och sen är det bara att hålla tummarna för att få vara med på konferensen som går av stapeln i Köpenhamn i maj!
 
/\/\
Artikel - Doktorand

Sugen på att bli doktorand inom kvalitetsteknik? Nu har du chansen!

Vill du ha ett jobb med varierande arbetsuppgifter? Bli expert? Vara med och forma framtidens ingenjörer? Och få chansen att vara med och skapa framtidens sjukvård? Då kanske detta är jobbet för dig!
 
Just nu finns det en doktorandtjänst ute inom kvalitetsteknik i samarbete med omvårdnad, på Mittuniversitetet. Närmare bestämt avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik som håller till på campus Östersund.
Projektet kallas ”Ökad kvalitet och effektivitet i vårdkedjor” vilket är ungefär det som jag pysslar med. För mig innebär det att följa införandet av standardiserade vårdförlopp för att försöka vara med och förbättra de organisatoriska förutsättningarna. Det finns ingen mer ingående beskrivning i annonsen men är man intresserad kan man ju alltid kontaktatill projektledaren. Ingela är väldigt trevlig och vi träffades på QMOD konferensen i augusti. Hade jag inte redan haft en tjänst hade jag nog sökt denna. 
 
Behörighet: Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå eller fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Särskild behörighet har den som har minst 90 högskolepoäng i för forskningsprojektet relevant ämne eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
 
Här hittar du länken till annonsen!
 
Sista ansökningsdag 2017-10-29
 
Om du vill veta mer om hur det är att vara doktorand kan du läsa mitt inlägg: Vad innebär det att vara doktorand?
/\/\
Doktorand - Söka jobb